« Tilbage til søgeresultaterne
Brev från Sverige
15. Jan. 1910.
Fru Redaktör.
Det är nu lange sedan jag meddelade »K vinden og Samfundet« några gjorda landvinningar på rösträttsområdet. Jag har nämligen just icke haft något av betydelse att omtala.
Men i dag har jag verkligen en stor och högst märkelig nyhet att förkunna, den är i sanning så förvånande, att jag ej ens vet hur jag skall kunna förklara den.
Som jag förr meddelat ha de kvinnor — gifta eller ogifta — kommunal rösträtt, som få egen debetsedel, eller med andra ord alla de som ha minst 500 kr. i egna inkomster, över vilka de ha dispositionsrätt, vare sig på grund av äktenskapsförord1), arbetsinkomst eller av andra orsaker.
1Ægtepagt.
Som de gifta kvinnorna hos oss i regeln ej gore äktenskapsförord utan ha ägendomsgemenskap med sin man, så har den gifta kvinnan, i stort sett, stått utanför den kommunale rösträtten. Likaså utanför den, från och med i år, vunna valbarheten till stadsfullmäktige2) och andra kommu-
nala värv. 2) Byraadsmedlemmer.
Nu har emellertid fru Anna Bugge-Wicksell, som är en skarp jurist upptäckt, att praktiskt taget kunna alla gifta kvinnor förskaffa sig kommunal rösträtt blott de deklarera för en inkomst av 10 kroner - ja om mannens inkomst overstiger i 1,800 kr. behöver hustruns särskilt beskattade inkomst ej vara större än l krona - säger och skriver en krona!
Som bekant ligger skatteprincipen till grund för den kommunala rösträtten.
Nu är det så, att enligt par. 11 i bevillningsförordningen får det bevillningsfria avdraget icke tagas från både mannens och hustruns inkomster, var för sig, utan från deras sammanräknade inkomster.
Ett exempel: om nu mannen deklarerar för 490 kr. på en ort3) där det bevillningsfria avdraget är 450 kr. och hustrun så skaffar sig en inkomst av 10 kr. och deklarerar för den, så blir summan av bådas inkomster 500 kr. När därifrån drages de 450, återstår 50 kr. att skatta för.
3) Sted.
Av dessa 50 skall enligt bevillningsförordningen mannen skatta för 49/50 och hustrun för 1/50. Han skattar för 49 kr. och får da l röst - hon skattar för l kr. och får ocksa l röst.
Försummar mannen att betale skatt för sina 49 kr. och dårigenom mister sin l röst, så har hustrun lika fullt en röst, blott hon betalar skatt för sin krona.
Om mannens inkomst överstiger 1.800 kr. är det, som förut nämnt, nog för hustrun om hennes särskilt beskattade inkomst är en enda fattig krona.
Hårtill kommer att i och med, att hon är kommunalt röstberättigad är hon även valbar till stadsfullmäktige, kommunalnämd, skolråd m. m.
Detta fyndiga sätt att skaffa den gifta kvinnan kommunal rösträtt framställde fru Wicksell på Landsföreningens nyss avslutade centralstyrelsemöte. Nyheten flög som en blixt genom hela svenska pressen.
Justitieministern och andra statsråd interviewades ögonblickligen av de stora huvudstadsbladen. Ingen kunde motsäga eller bestrida fru Wicksells tolkning.
Det var ganska tydligt att här hade regering och riksdag och övriga lagkloke 4) vid bevillningsförordningens utarbetande icke haft ögonen så öppna som fru Wicksell.
4) Lovkyndige
Ty det är ju klart att inte skulle Första Kammaren m. fl., om de dragit ut konsekvenserna av den lag de stiftat, velat gynna den gifta kvinnan framför såväl männen som de ogifta kvinnorna. Dessa höga herrar, som principielt motarbetat kvinnans rösträtt så langt de förmått.
Men - naturligtvis höll man nu god mine och statsrådet Hederstjerna behagade t. o. m. forvåna sig över, att kvinnorna icke genast från borjan har observerat denna sak -. Men han var ensam om denna förvåning.
De övriga tillfrågade, s. s. förre statsminister Staaff m. fl. ha nøjt sig med att konstatera faktum, att fru Wicksells tolkning är riktig. Justitieministern uttalade, att man hela tiden sett förslaget angående gift kvinnas taxering mot bakgrunden av den kommunala röstråtten.
Nya Dagl. Allehanda - vart konservativaste blad säger däremot att vore denna tolkning riktig, då hade man »begått en blunder, som maste rättas«.
Sv. Dagbladet insinuerar, att de gifta kvinnorna ej skola vilja begagna sig av detta »kryphål« för att skaffa sig en rösträtt som icke varit dem tillämnad 1). Svenska kvinnor i genomsnitt skola nog ej omfatta detta lilla »knep« med sympatier o. s. v.
1) tiltænkt.
Nu år det påtagligt, att de organiserade kvinnorna d. v. s. socialdemokraterna icke skola låta säga sig två ganger, att de kunna forvärva sig rösträtt. Naturligtvis försummar ingen av dem att göra det.
Och därmed tvingas de trögare borgerliga kvinnorna fram till valurnan med sina högre röstetal.
En bättre drivande kraft hade ej kunnat uttänkas. Också jubla vi kvinnor och prisa fru Wicksell i höga toner.
Bland övriga ärenden av intresse på centralstyrelsens årsmöte må nämnas beslutet att inbjuda den internationella rösträttsalliansen att hålla sin kongress i Stockholm 1911.
Och till sist ännu en glädjande nyhet. Den nyss bildade valmansorganisationen »Stockholms frisinnade valmansförening« upptog för första gången ej mindre än tolv kvinnor bland sina inbjudare och har även i sina stadgar*) givit tillfälle till inval av kvinnor i styrelsen. D. v. s. halva styselsen, 12 man, skall bestå av politiskt röstberättigade, men i den andra hälvten, som väljes av de kommunala kretsarna, kunna kvinnor insättas. Dessa senare val äro ännu ej gjorda. Troligen blir väl en eller annan kvinna invald.
*) Love
Vidare i ett kommande brev.
