« Tilbage til søgeresultaterne
Brev från Sverige
Febr. 1909.
Den svenska riksdagen har nu antagit det från föregående riksdagsperiod vilande rösträttsförslaget. Allmän rösträtt för män är således beslutad. Som personlighetsprincipen är grunden härför, blir det hädenefter dubbelt kränkande för kvinnorne att vara lämnade utanför - som vore de lägre stående varelser i samhället.
Socialdemokraterne ha protesterat högljutt över denna orätt mot kvinnorna och vänsterns ledare Staaff har förklarat, att nu vilja de liberala upptaga kampen för kvinnans rösträtt. Hjälpen kommer ju väl sent, men »bätre sent än aldrig«, heter det.
Vi motse doch hårda stridens år för oss, innan vi nå målet. Många svepskäl1) skola helt visst uppställas som hinder i vår väg.
J) Paaskud.
Kunde nu bara kvinnorna fortfara med oförminskat mod och lust och i lika god sammenhållning som hittills, så skall väl rörelsen en gång bli våra motståndare övermäktig.
En fördel ha dock kvinnorna uppnått genom den nya vallagen, som även omfattade ändring i kommunallagarna. De ha blivit valbara till stadsfullmäktige2) m. fl. kommunala befattningar.
2) Borgerrepræsentant.
Därav hoppas vi mycket gott.
Landsföreningens årsmöte i Örebro visade prov på kvinnornas alltjämt ökade intresse. Ej mindre än et femtiotal av centralstyrelsens3) medlemmar hade infunnit sig till mötet.
3) Centralstyrelsen består av l medlem från varje av de 134 lokalföreningarna, utom Stockholm, som har 3. Dessa tre varibland ordf. (Form ) skola utgöra det »verkställande Utskottet«. (Forretningsudvalget).
Bland de beslut, som där fattades, vill jag nämna anordnandet av et stort allmänt kvinno-politiskt massmöte i Stockholm i sommar, troligen i juni månad.
Centralstyrelsen hade den sorgen att se sin värderade ordf. frøken Anna Whitlock, avgå. Hennes hälsa räckte ej till att på en gång vara skolföreståndarinna och ordf. i Landsfören.4)
4) För att tillförsäkra sig frkn. Whitlocks kloka råd i arbetet valdes hon till »ständig ledamot« (livsvarigt Medlem) av centralstyrelsen
Samma heder hade även vederfarits fru A. M. Holmgren, när hon på hösten avgick som Lands-föreningens resetalare.
Till froken Whitlocks efterträdare valdes dr. phil. fröken Lydia Wahlström. Visserligen har hon personligen en mer åt höger gående politisk riktning, men man har anledning hoppas, alt Landsfören. for kvinnans politiska rösträtt fortfarande skall hållas fullt neutral, så att alla kvinnor kunna samarbeta.
Ännu vet man ej hur denna riksdag kommer att behandla vår fråga. Under alla omständigheter »faller den framåt«.
Ett hotande moln5) se vi i motioner inom båda kamrarna om speciel skyddslagstiftning för kvinnor.
1) Truende Sky.
Denna åtgärd6) skulle endast ytterligare försämra kroppsarbeterskans redan förut så dåliga ställning.
2) Foranstaltning.
Dylika förslag avvärjdes lyckligtvis en gång förr, men när de nu uppstått igen, trots flera kvinnoföreningars - särskilt socialdemokratiska - ivriga motstånd, så är man orolig innan man ser utgången.
En viktig kvinnosak har denna riksdag emellertid godkännt, nämlig rätten för kvinna att bekläda lärarebefattningarna vid universiteten, läkareposter m. m., dock icke lärostolarne i teologiska fakulteten. Och detta var onekligen ett stort framsteg.
Våra kvinnor dokumentera sig då och då som männens jåmlikar på vetenskapens område. Nyss har frkn. Eva v. Bahr antagits som docent i fysik vid Uppsala universitet. Förut ha vi l kvinnlig docent, juristen frkn. Elsa Eschelson.
Det går alltså framåt äfven för oss, om också ej så fort som vi kunde önska och som vore rättvist.
Ann Margret Holmgren,
f. Tersmeden.
De svenske Kvinder har lidt en stor Skuffelse, og alle de Kvinder hele Verden over, der med Spænding fulgte deres Sags Udvikling, tager Del heri
Som vi ser, har de dog ikke tabt Modet og deres dygtige, velorganiserede Arbejde vil maaske føre dem hurtigere til Maalet, end man nu tør haabe.
Et maa de vide! Danske Kvinder følger deres Arbejde med varm Interesse. Og vi protesterer paa det bestemteste, naar vore Dagblade fortæller, at der er indført »almindelig Stemmeret« i Sverige.
Dette maa bero paa en Fejltagelse!
I et Land, hvor den ene Halvdel af Folket er uden politiske Rettigheder, er der ikke almindelig Stemmeret.
