« Tilbage til søgeresultaterne
Fra Sverige
Moderskapsförsäkring i Sverige.
Särskilt tillkallade sakkunniga hafva den 20. dec. föregående år inkommit till civildepartementet med sitt förslag rörande modersskapsförsäkring.
De sakkunniga hafva varit unvarande statsrådet A. Schotte, Dr. M. Marcus, sekretaren i Kommerskollegii sjukkassebyrå A. Rydin. Betänkandet och förslaget i sin helhet väntas omedelbart blive utgifvet från departementet i tryck, hvarefter en längre redogörelse i frågan skall kunna lämnas.
Enligt förslaget skulle modershjälp utgå med ett belopp för söcken dag af 2 kronor till forsäkrad kvinna, anställd i industriellt arbete, som på grund af minderårighetslagens stadgande är förbjuden att arbeta i sammanhang med barnsbörd. Vidare föreslås sådan ändring, att denna hvilotid enligt
lag skall utsträskes till sex veckor, hvaraf minst fyre veckor efter nedkomsten.
Härmed skulle rimas, att förbud för arbete kunde efterlefves utan svält - och man således verkligen kunde få skydd för hvilotid under barnsbörd för industriarbeterskor.
För alla de andra får man fortfarande se tiden an liksom för hjälpens utsträckning till längre tid.
Förslaget upptager äfven, att ett belopp af 15 kr. skulle utgå för hvarje barn, som kvinnan själf amnat under en tid af mindst 90 dagar, räknat efter barnsbörden.
Denna lilla penning kan kanske något bidraga att uppmuntra amning, om lagen äfven kommer att upptaga bestämmelset om skyldighet för arbetsgifvarna att lämna tid till mödrarna att amma små barn.
Enligt förslaget skola sjukkassorna vara försäkringsorgan. Försäkringen blir obligatorisk, arbterskan skulle tillskjuta 18 öre och arbetsgifvaren 9 öre per månad.
Utgifterna för staten skulle belöpe till 136,400 kr. årligen, däraf 59,400 kr. för statens fjärdedel af utgifter för moderskapshjälpen, 49,500 kr. för amningsbelöningen samt 27,500 kr. för förvaltningsbidraget åt sjukkassorna.
N. Kohnberger.
Kvinnorösträtten och trontalet.
Glädjen öfver det officiella löftet i trontalet om en kungl. proposition har varit allmän bland kvinnorna, om de än veta att den konservativa majoriteten i första kammaren fortfarande består af tolf röster, och man ingenting kan förutsäga om voteringens utgång.
Konungen yttrade i sitt trontal följande med hänsyn till kvinnorösträtten:
Den genomförda förändringen af rösträtten till andra kammaren har borttagit den skarpa skiljelinje som hänfört sig till medborgarnas olikhet i ekonomiska villkor. Men alltjämt gäller att kvinnan i det väsentliga saknar den förnämsta af medborgerliga rättigheter. Hänsyn såväl til rättvisa1) som till statens välförstådda nytta kräfver att detta misförhållande ändras.
’) Retfærdighed.
Det år därför min afsikt att vid innevarande riksdag förelägga eder förslag till ändringar i riksdagsordningen i syfte2) at kvinna må erhålla valrätt och valbarhet till riksdagen på samma villkor som man.
2) Med det Formaal.
N. Kohnberger.
