« Tilbage til søgeresultaterne

Från Sverige

Af: Nini Kohnberger

« Se emneord

Förslaget angående Moderskapsförsäkring i Sverige under debat.

Bland de frågor, som stå i förgrunden i Sverige just nu, är den om moderskapsförsäkringens införande en af de förnämsta.

For de sakkuniges betänkande har här tidigare redogjorts i korthet och bör därför nämnas att förslaget har ej gillats*) på alla hall.

*) billiget.

Den kungl. Försäkringsinspektionen t. ex. har underkastat förslaget en ingående granskning och samtidigt framkommit med ett helt och hållet nytt förslag i administra­tivt hänseende.

Inspektionen framhåller bl. a., att den statistik, hvilken de sakkunniga lagt till grund for sina beräkningar, är så ofullständig, att några slutsatser ej kunna dras ur densamma, hvarför de beräknade afgifterna ej skulle kunna byggas på.

De sakkunigas förslag för afgifternas bokfärande är mycket tungt och besvärlig för såväl arbetsgifvare som arbeterskor.

För åstadkommande af en förenklad apparat föreslår Forsäkringsinspektionen att Riksförsäkringsanstalten skall bli organ for moderskapsförsäkringen i stället for sjukkassorna.

Sveriges allmänna Sjukkasseförbund, Svenska Typografförbundet och Tobaksarbetareförbundet hafva i hufvudsak tillstyrkt de sakkunnigas förslag med reser­vation dock for vissa detaljer.

Bland Sjukkasseförbundets anmärkningar bör nämnas, att förbundet finner onskvärdt, att åtskilliga andra grupper af själfdansk kvindesamfund tilegnet«, og en nøjförsörjande kvinnor äre industriarbeterskor kunde nås af lagen och nämner exempelvis med industriellt arbete sysselsatta hemarbeterskor, kontors- och handelsbiträden, uppasserskor m. fl. Men om detta skulle försena lagens antagende, är det bättre att antaga sakkunnigas förslag.

Social Tidskrift, Centralförbundets för Socialt Arbete officiella organ tolker sitt missnöje med förslaget genom kand. Axel Hirsch. Han framhåller att hela förslaget maste anses olämpligt framför allt därför, att det blott omfattar industriarbeterskor och därför, att det pålägger alla dessa för-säkringstvång, medan blott omkring 6 0/0  bli mödrar. Vidare betonar artikelen att förslaget ej tar nog hänsyn till faderskapssynpunkten. Herr Hirsch slutar sitt sympatiska anförande med: »Man behöfver ingalunda vara fackmand på området för att förstå, att en lag om frivillig sjukförsäking år 1910 och en lag om obligatorisk moderskapsförsäkring år 1912, kombinerade på föreslaget,oorganiskt sätt, rentaf för en längre tid framåt skulle kunna tänkas äfventyra den sociala försäkringens sanda och tidsenliga utveckling i Sverige.«

Sluttligen bör i detta sammanhang nämnass att Fredrika Bremer Förbundet i dagarna till Kungl. Majt. inlämnat en skrifvelse, hvari F. B. F. framhåller att förslaget ur etisk-social synpunkt lider af en del bri­ster, som vid en eventuell omrevidering bor­de afhjälpas. Först och främst vänder sig F. B. F. mot förslagställarnas begränsning af åldern till tiden från 15*)-51 år.

*) Kvinnorna få enligt  lag  icke gifte sig förrän vid 17 års ålder i Sverige.

Dels är försäkringsplikten betungande, - och heter det, kränkande -- för alla de kvinnor, som lefva ogifta och icke bli mödrar, och dels vidläger försäkringsplikten före den lagstadjade äktenskapsålderens inträdande; F. B. F. framhåller vidare kommitténs brist på hensyn til faderskapet och äfven föräldrarplikter. Det utdömer hela förslaget ur såväl arbeterskans som släktets och sam-hällets intressesynpunkter och anser det etiskt-socialt underhaltigt. Förbundet fram­håller til sist att ännu ingen moderskapsförsäkring burit sig utom i samband med sjukförsäkring.

Når den bebådade kungl. propositionen diskuterats under innevarande års Riksdag skola vi återkomma till denna för kvinnorna så betydelsefulla fråga.

 

En staty at Fredrika Bremer.

En desvenska kvinnornas hyllningsgärd

åt Sveriges førsta kvinnosakskvinna.

Föreningen för Kvinnans politiska Rösträtt i Stockholm hade till den 9. Februari utlyst ett offentligt möte för beslutande om resande af en staty åt Fredrika Bremer.

Det berodde icke på en tillfällighet, att rösträttsföreningens styrelse just nu upptagit frågan om en staty åt Fredrika Bremer. Utsikterna för rösträttssakens seger äro nu så stora, att om än tidpunkten ej kan bestämmas når frågan kommer att lösas, det icke är mer än rätt, att man erinrade sig Sveriges första kvinnosakskvinna.

Fru Hilda Sachs, som redan för 10 år sedan framlagt förslaget för Fredrika-Bremer-Förbundet, var äfven denna gång den, som i ett stämningsfullt föredrag om Fred­rika Bremer bar fram den plan, hvartill hon tagit initiativet. Enligt hennes förslag skulle Fredrika Bremer framställas som den åldrande kvinnan, kläda i femtiotalets veckrika*) dräkt med den fina spetsmössan**) inramande det milda ansiktet. Lugn och stilla skall hon sitta i en park, där barnen kunde leka omkring henne.

*) Folderige.  **) Kniplingskappe.

Statyn skall resas först när kvinnans rösträtt blifvit verklighet i Sverige.

De nödiga medlen skulle man søka uppbringa genom insamling och Föreningen för Kvinnans politiska Rösträtt ämnade vända sig till skilda kvinnoföreningar i Sve­rige för att anmoda dem om bistånd.

Nini Kohnberger.

« til toppen

Teksttype

Initialer

Omtalte personer

Organisationer

Professioner

Perioder

Regioner