« Tilbage til søgeresultaterne
Från Sverige
Andra delen af utredningen om kvinnans politiska rösträt utkommen.
Öfverdirektören och chefen för statistiska centralbyrån, Ludvig Widell har nu i dagarna slutfört den af den Lindmanska regeringen begärda statistiska utredningen rörande kvinnans politiska rösträtt.
Denna utredning sönderfaller i två afdelningar, kvinnorösträtten ur politisk synpunkt och kvinnorösträtten ur social synpunkt.
Utredningens förra del rör sig hufvudsakligen om hvilka förändringar i afseende på partiställningen kvinnornas deltagande i valen till andra kammaren i Sverige år 1911 sannolikt skulle ha medfört. En sådan undersökning kan dock endast tillerkännas relativ giltighet. Verkningarna anses emellertid kunna bli större, men sannolikt ej mindre än de ifrågavarande beräkningarna utvisa.
Utredningens senare del afhandlar väsentligen befolkningsförhållandena i de stater, som infört rösträtt för kvinnor. Widell anmärker härvid att några nämnvärda verkningar af kvinnorösträtten icke kunna påvisas, då de allra flesta stater så kort tid tillämpat den kvinnliga rösträtten.
En ingående redogörelse lämnas rörande Nordamerikas rösträttsstater, Australien, Finland och Norge.
Skulle kvinnorna under 1911 års val ägt rösträtt under samma villkor som männen, skulle de röstberättigade ökats med 113 °/o. Särskildt starkt skulle tillväxten hafva blifvit i städerna.
Trots kvinnornas stora majoritet bland de röstberättigade, skulle männen dock utgöra de flesta väljarna. I hela riket skulle nämligen komma 757 kvinnliga på 1.000 manliga väljare. I städerna skulle på 1.000 manliga komma 1.239 kvinnliga väljare.
I utredningen heter det, att det ojämförligt största flertalet af de kvinnliga väljarna kommer helt säkert att utgöras af kvinnor, som i fragå om sin röstgifning följa sina manliga anhöriga.
Utgående från denna förutsättning kan man göra en ungefärlig beräkning hur förlidet års andra kammerval skulle ha utfallit ur partisynpunkt om kvinnorna fått deltaga. Slutresultatet af denna be-
räkning skulle vara, att ökningen skulle ha blifvit störst för det soc-demokratiska, minst för det liberala partiet. Partiernas styrkeförhållanden skulle dock undergå en ej synnerligen betydande förändring.
I hvad mån de ifrågavarande förändringar kunna inverka på platsfördelningen är omöjligt att afgöra, då denna i hög grad är beroende på valkretsinddelningen.
Det är själfklart, att de synpunkter, som gjort sig gällande i den nu afslutade utredningen varit sådana, som framhållits af den afgångne regeringen, hvarför utredningen från kvinnohåll kommer att snarast bemötas i pressen. Vi skola då återkomma och redogöra för hvadsom särskildt anmärkts.
N. Kohnberger.
De senaste stadsfullmägtigevalen i Stockholm.
For tredje gången sedan kvinnor äro valbare till stadsfullmäktige har Stockholm skridit til val.
Alla tre partier, det soc. demokratiske, det liberala och det konservative, hade säkerställt kvinnor på sina respektiva listor.
Soc. demokraterna återvalde för första gången, Frk. Gertrud Månsson, innehafvarinna af en lysolje affär, som blev stadsfullmäktige för första gången 1910.
Det liberala partiet hade som förstå namnet på en af sina listor upptagit Doktor Karolina Widerström, Sveriges första kvinnliga läkare, väl känd och uppskattad äfven utan för Sveriges gränser, ej minst för alla de insatser hon gjort i det sociala lifvet.
De andra kvinnor, som de liberala hade satt upp, hade emellertid ej säkerställts och blefvo således ej heller valda.
Högern fick i år två nya kvinnliga stadsfullmägtige, i det Fröken Bertha Welin, sjuksköterska, och Fröken Stine Grunt blefva valda i hvar sin krets. Fröken Grunt har tagit initiativ till och är fort-farande redaktör för Folkskolans Barntidning. Trots sin partifärg är hon styrelseledamot och nitisk*) kassaförvaltare i Föreningen för Kvinnans politiska Rösträtt i Stockholm.
*) nidkær.
Äfven Doktor Widerström hör till de mera bemärkta rösträtts kvinnor. Hon har varit ordförande i Föreningen för Kvinnans politiska Rösträtt i Stockholm och är munera ledamot af Centralstyrelsens Verkställande Utskatt.
Förutom de nyvalda sitta tre kvinnor i Stockholms stadsfullmäktige: socialdemokraten Fröken Anna Lindhagen, redaktör för tidningen »Morgonbris«, Fru Emilia Bromée, liberal, och höger kvinnornas representant, Fröken Alma Hedin.
Fröken Lindhagen är, förutom de många andre sociala uppdrag hon innehar, ordförande i Föreningen för kvinnans politiska Rösträtt i Stockholm, en post, som för flera år sedan innehades af Fru Emilia Bromée. Fru Bromée är såsom bekant föreståndarinna för Centralförbundets för Socialt Arbete byrå i Stockholm.
Nini Kohnberger,
